Idag, 14/5 är det jämnt 88 år sedan massakern på svenska arbetare i Ådalen 1931. Arbetarna tågade fredligt i protest mot strejkbryteri på ett fartyg i närheten. Militär under kapten Nils Mesterton (bild nedan) utkommenderades till Lunde trots att arbetarna var obeväpnade, gav eld och dödade 5 personer i demonstrationståget: 20-åriga fabriksarbetare Eira Söderberg, Erik Bergström, 31 år gammal fabriksarbetare, Evert Nygren, 22 år och arbetare, Sture Larsson 18 år och Viktor Eriksson, 35 år. Den frihetlige agitatorn Hinke Begregren sade om blodbadet:
”Men djurens väktare, svenska medborgare, som tvingas att öva sig till mördare, kommenderades att ge eld, och då föll de, våra kamrater, föll för av stat och kyrka välsignade mordvapen”.
Den 15 maj bestämdes att militären skulle dras bort och arbetarna skulle sköta ordningen. Fyra av dödsoffren fick en gemensam grav på kyrkogården vid Gudmundrå kyrka. På graven finns en stenplatta med dikten ”Gravskrift” av Erik Blomberg:
Här vilar
en svensk arbetare
stupad i fredstid
vapenlös värnlös
arkebuserad
av okända kulor
Brottet var hunger
Glöm honom aldrig
Den lag som möjliggjorde Ådalshändelserna avskaffades 1969 men återinfördes av regeringen Reinfeldt med Lag 2006:343 Det är alltså fortfarande tillåtet för svensk militär att döda svenska arbetare. Där har vi ”våldsbejakarna” i samhället!
***