Konst & Politik

Staffan Jacobson – författare, aktivist, konstkritiker & lundabo.

The Summer of Love & Hippierörelsen.


hippies2


”Those were the days my friend, we thought they’d never end, we’d sing and dance for ever and for more…”

The Summer of Love var ett samhällsfenomen som inträffade under sommaren 1967, när så många som 100.000 människor, mestadels unga med hippiemode i klädsel och beteende, samlades i stadsdelen Haight-Ashbury i San Francisco. Hippies samlades också på många andra ställen i USA, Kanada och Europa. San Francisco var vid den tiden den mest omskrivna platsen för hippiemodet. Hippies, som ibland kallas blomsterbarnen, var en eklektisk grupp. Många var tillbakavisande mot regeringen, avvisade konsumtionsvärden, och motsatte sig också i allmänhet Vietnamkriget. Några var intresserade av politik; andra var mer intresserade av konst (musik, målning, poesi i synnerhet) eller religiösa och meditativa system.


Hörnet i korsningen av gatorna Haight och Ashbury, San Francisco blev den centrala platsen för Summer of Love. Inspirerad av the Beat Generations författare från 1950-talet, som hade uppstått i North Beach i San Francisco, samlades de i Haight-Ashbury under 1967 och förkastade konformistiska och materialistiska värden i det moderna livet; det fanns en betoning på att dela och på gemenskap. Teatergruppen The Diggers etablerade en gratisbutik och en fri klinik för medicinsk behandling infördes. (Nedan Jefferson Airplane vid en spelning på Fantasy Fair 1967).


kfrc_fantasy_fair_dryden_balin_kantner


Upptakten till Summer of Love var en fest som kallades Human Be-In på ”Hippie Hill” i Golden Gate Park den 14 januari 1967, som producerades och organiseras av konstnären Michael Bowen. Vid detta evenemang lanserade Timothy Leary sin fras ”turn on, tune in, drop out”. Händelsen tillkännagavs av Haight-Ashbury:s hippie tidning San Francisco Oracle: ”Ett nytt koncept av firandet av det mänskliga underjordiska måste dyka upp, bli medvetet och delas, så att en revolution kan skapas med en renässans av medkänsla, medvetenhet och kärlek, och en uppenbarad enighet i hela mänskligheten”.


Folksamlingen på cirka 30.000 personer gjorde att Human Be-In befäste hippiemodet.Termen ”Summer of Love” har sitt ursprung i bildandet av rådet för Summer of Love under våren 1967 som ett svar på konvergensen av unga människor i Haight-Ashbury distriktet. Rådet bestod av The Family Dog, The Straight Theater, The Diggers, San Francisco Oracle och ungefär tjugofem andra personer, som sökte lösa en del av de problem som förväntades på grund av tillströmningen av människor under sommaren. Rådet bistod även fria kliniken och organiserade bostäder, mat, hygien, musik och konst, tillsammans med att upprätthålla samordningen med lokala kyrkor och andra sociala grupper.


En demonstrant erbjuder en blomma till en militärpolis på vakt vid Pentagon under en anti-Vietnamkrigsdemonstration, oktober 1967, och denna bild blev ikonisk.


vietnamdem


Mediernas reportage av ”motkultur” åtföljdes av andra händelser i Kalifornien, såsom Fantasy Fair och Magic Mountain Music Festival i Marin County och Monterey Pop Festival, båda under juni 1967. På Monterey samlades cirka 30.000 människor på musikfestivalens första dag och antalet ökar till 60.000 på den sista dagen. Dessutom hade mediebevakningen av Monterey Pop Festival lättat under Summer of Love eftersom ett stort antal hippies reste till Kalifornien för att höra favoritband som The Who, Grateful Dead, The Animals, Jefferson Airplane, Quicksilver Messenger Service, The Jimi Hendrix Experience, Otis Redding, The Byrds och Big Brother and the Holding Company med Janis Joplin.


”San Francisco (be sure to have some flowers in your hair)”. Musikern John Phillips i bandet The Mamas and the Papas skrev låten ”San Francisco (se till att ha blommor i ditt hår)” för sin vän Scott McKenzie. Den tjänade till att främja både Monterey Pop Festival och att Phillips hjälpte till att organisera och att popularisera blomsterbarnen i San Francisco. Släppt den 13 maj 1967 blev sången en omedelbar succé. Under den vecka som slutade 1 juli 1967 blev den nummer fyra på Billboard Hot 100 i USA, där den förblev under fyra veckor. Samtidigt blev låten nummer ett i Storbritannien och i stora delar av Europa. Singeln påstods ha sålt mer än 7 miljoner exemplar världen över.

Den psychedeliska konsten i Bay Area tog utgångspunkt i Art Noveau men tillfogade dels de böljande, hopträngda bokstavstyperna, dels fluoriscerande färger. Affischerna fick stor spridning genom rockkonserter som The Greatful Deads och var typiska för hippie- och undergroundrörelsens estetik. Far out.

psychedelicartNoveau Frisco: Psycheldelic Rock Posters, Courtesy Rick Griffin et. al.


Så många som 100.000 ungdomar från runt om i världen flockades till San Francisco Haight-Ashbury distriktet, samt till närliggande Berkeley och andra städer i San Francisco Bay Area för att delta i en populariserad version av hippieism. En klinik bildades med gratis medicinsk behandling, och en gratisbutik gav bort mat och andra förnödenheter utan kostnad för alla som behövde dem. I New York spelades rockmusikalen Hair, som berättade historien om hippies motkultur och den sexuella revolutionen på 1960-talet, med början på Off-Broadway den 17 oktober 1967. En hel ungdomsgeneration över hela världen hade totalt förändrat sina värderingar  och detta påverkade samhällsutvecklingen. Studentrevolten 1968 kom senare att bli nästa fas i den dynamiska förändringen.


En av de sista anhalterna för denna tidiga hippierevolution blev den fantastiska Woodstockfestivalen 1969 med mellan 500 000 och en miljon spontandeltagare, ”den största folkmassa som samlats för ett annat syfte än krig”, som John Lennon sa. Några berömda ögonblick från festivalen var Janis Joplins starka sångframträdande, Jimi Hendrix tolkning av den amerikanska nationalsången, Santanas långa synkoper, Ravi Shankars sitarsolon och Richie Havens suggestiva gitarrlåt ”Freedom”. Festivalen har med sitt budskap ”Three days of peace and music” (Tre dagar av fred och musik) kommit att representera en av höjdpunkterna inom hippieeran och livsstilen i slutet på 1960-talet. Flera dokumentärfilmer har gjorts om festivalen. (Nedan: publiken).


woodstock_redmond_crowd


Rainbow Gatherings är årligen hållna hippieläger (community camps) som anordnats i USA, Mexiko, Kanada, Europa och Ryssland. Här samlas människor med vilja att leva ett alternativt liv som motpol till mainstreamkultur, kommersialism, kapitalism och alienation.

Författaren Maria-Pia Boëthius har sagt att ”…hippietiden, en av de mest förtrollande epoker jag upplevt. Unga människor som förespråkade kärlek, gemenskap, egendomslöshet och hygglighet; vi delade allt med varann och var övertygade om att en annan värld var möjlig”. Den som skriver dessa rader kan intyga att så var det verkligen: den glada entusiasmen och engagemanget visste inga gränser. Och alla människor kramades i stället för att ta i hand. Man föredrog att sitta på golvet framför att sitta på en stol. Och alla i samma ålder i hela världen kändes som nära vänner. När vi såg bilder på ungdomar i Prag som satte blommor i soldaternas gevär sa vi i mun på varandra: ”Titta! Vi finns överallt!”

Om Sveriges första hippiekollektiv Vita Huset i Lund där jag bodde under denna tid i ett tält på taket (!) har jag skrivit i artikeln ”Lunda-andan och Lundabohemerna”. Jag har också skrivit om ”Hog Farm 1972” i Krönika #355 på denna blogg. Those were the days! Hippierörelsen finns fortfarande utspridd här och där över världen, från Oregon i USA till Skogsnäs i Sverige, från danska Christiania (bild nedan) till Auroville i Indien.


christiana3

Love, Peace & Understanding!


old-hippies

Två glada överlevare.

Annonser

2 comments on “The Summer of Love & Hippierörelsen.

  1. Konst & Politik
    7 november, 2016

    Ett litet tillägg så här i efterhand. Det finns vissa onyanserade föreställningar om hippies och droger, och visst förekom det, men det var inte så dramatiskt som idag. LSD var fullt lagligt i USA vid denna tid. Det förekom mest i ”rituella” sammanhang, där man månade om ”setting” och ”guidning” för att undvika problem. Däremot var marijuana mainstream (liksom den mycket farligare nikotintobaken var det i hela befolkningen) både i USA och Europa, ja i hela världen, och den ansågs helt harmlös jämfört med t.ex alkohol och tunga droger. Jag lyckades hålla mig utanför alltihop där ganska väl men visst fanns det de som tog skada. Dagens narkotikapolitik är däremot direkt grym. För mycket och för litet skämmer allt, säger ordspråket!

    Vad sen gäller ”den sexuella revolutionen” så var vi kanske inte riktigt situationen vuxna. Pandoras box liksom. Men roligt var det… 🙂

    Gilla

  2. Pingback: Ungdomskultur som dialektiskt utttryck för ekonomi och politik. | Konst & Politik

Kommentera mera - här eller på Din egen blogg! Jag älskar diskussioner. Pingbacks uppskattas även. OBS! Endast inlägg på svenska.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Translate from Swedish to Your language

%d bloggare gillar detta: