Konst & Politik

Staffan Jacobson – författare, konstnär och frihetlig socialist i Lund.

RAOUL VANEIGEM: KLARGÖRANDE.

Tystnaden som under nästan 40 år höll den Situationistiska Internationalen utestängd har lyckats med sitt samhälles mondäna återhämtning [sa récupération mondaine]. Situationismen triumferar nu. Den har en marknad, mode, sycofanter och förnekare. Dess historia visas överallt i kulturens amfiteatrar, som en livlös kropp, men i en giftig helomvändning är kadavren de som undersöker och överväger den.

Redan från början varnade situationisterna mot situationism – en ideologi, en skådespelsmässig kategori, en lögn om de levande som slitits bort ur dess radikalism. Med det resultatet att situationismen har lyckats vara överallt i skådespelet, medan situationisterna inte alls är med i det. Det är fortfarande en hemlighet att summan av det tänkande som situationisterna framkallar börjar ta sig igenom och beröra människors sinnen genom att gradvis bryta isär den dominerande obskurantismen.

Vilket är världens tillstånd? Filosofin för affärer och kortsiktiga vinster är nihilism. Den gamla formen av kapitalism åtar sig inte längre något; faktiskt offrar den till aktiemarknadens spekulationer just de industrier och offentliga tjänster som den igår var stolt över att marknadsföra. Pengarnas fetischism skapar, inte bara delaktighet, utan en andlig gemenskap mellan idioten som angriper fattiga människor eller bränner ner en skola eller ett bibliotek och småhandlarens brutalitet som ökar sina vinster genom att förstöra allmänhetens bästa. Ju mindre användbart arbetet är, desto större är antalet medbrottslingar [affidés]. Korrupta demokratier är besatta av orientalisk despotism, som tätar sina sprickor med kvinnors rädsla och den terror som känns från patriarkatets alla svårigheter. 

Under varans ekumeniska tryck töms de olika religionerna på sin dogmatiska substans och anger med sina krampryckningar rytmen till en dödsdans som omorganiseras överallt för att galvanisera dödens adepter. Det finns inte längre några idéer eller övertygelser som inte har förväxlats med mening, förskjutna och reducerade till ett tillstånd av symboliskt kadaver; så lätt samlas folkmassorna – galvaniserade av hat, förtvivlan, ultimativ rovgirighet, det frenetiska sökandet efter en slavs jobb på arbetsmarknaden – runt dem. . . . 

Men vad händer om ändå viljan att leva plötsligt sveper bort ruinerna där icke-existensen vegeterar i bitterhet? Inte en utmaning, utan en satsning, förklarar de situationistiska tankarna: detta är slutet på exploateringen av naturen; slutet på arbetet, utbytet, utdelningen, avskildheten från sig själv, självuppoffring, skuldkänslor, avsägelse av lycka, pengafetischism, makt, hierarkisk auktoritet, förakt för och rädsla för kvinnor, barnets underordning, intellektuella anor, militär- och polisdespotism, religion, ideologi och förtryck och dess dödliga utsläpp!

Livet har all rätt och rovgirigheten har ingen.

***

— Courtesy Not Bored! Exerpt från http://www.notbored.org/droits.pdf Övers. S. Jacobson 2021.

***

Musik: Charlestone All Star. Hejdlös livsglädje.

Kommentera mera - här eller på Din egen blogg! Jag älskar diskussioner. Pingbacks uppskattas även. OBS! Endast inlägg på svenska.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Information

Detta inlägg publicerades den 30 juni, 2021 av in * KRÖNIKAN.

Translate from Swedish to Your language

Follow Konst & Politik on WordPress.com
%d bloggare gillar detta: