Konst & Politik

Staffan Jacobson – författare, konstnär och frihetlig socialist i Lund.

FANNY KAPLAN.

Sist ut i denna lilla artikelserie om modiga (främst kvinnliga) ryska anarkister – Ida Mett, Samuel Schwartzbard, Natale Lemel, Vera Zasulch, Fanja Baron och Stepan Petrichenko – är Fanny Kaplan. Några av artiklarna hittar ni också på sv.wikipedia.org – och då är det jag som skrivit eller översatt dem. Makhno, Bakunin och Kropotkin hittar ni på annan plats i denna blogg, men just kvinnorna är intressanta inte minst för sin totala hängivenhet. Våra dagars Pussy Riot och Femen brinner med samma heliga vrede.

Fanny Jefimovna Kaplan (ryska: Фанни Ефимовна Каплан, Fanni Jefimovna FannyKaplan), egentligen Fejga Chaimovna Rojtblat (ryska: Фейга Хаимовна Ройтблат), född 10 februari 1890 i guvernementet Volynien i Ryssland, död 3 september 1918 i Moskva, var en ukrainsk-judisk anarkist och socialrevolutionär.

Fanny Kaplan förövade den 30 augusti 1918 ett attentat mot Lenin. Han höll ett tal i en fabrik i Moskva, och Kaplan sköt tre skott mot honom. Lenin fördes sårad till Kreml, men överlevde. Kaplan greps och förhördes av tjekan, enligt uppgift under tortyr. När det framkom att hon inte skulle avslöja sina uppdragsgivare dömdes hon till döden och avrättades.[3] Samma dag dödades en av Lenins män, Moisej Uritskij, i ett attentat i Petrograd. Attentaten togs som startsignal för en upptrappad kampanj mot oppositionella element, varvid hundratals avrättades.

Kaplan var socialrevolutionär och anarkist, och ogillade starkt den väg som Ryssland tagit efter införandet av, som hon såg det, partiets diktatur över proletariatet. Hon motsatte sig freden med Tyskland som Lenin framtvingat samt upphävandet av dumans makt till förmån för kommunistpartiet. Efter attentatet förhördes hon men avgav endast denna skriftliga deklaration.

Mitt namn är Fanny Kaplan. Idag har jag skjutit Lenin. Jag gjorde det på egen hand. Jag vill inte säga vem som gav mig revolvern. Jag avslöjar inga detaljer. Jag beslutade mig för länge sedan att skjuta Lenin. Jag betraktar honom som en förrädare av Revolutionen. Jag deporterades till Akatui för att ha deltagit i ett attentatsförsök mot en tsaristisk tjänsteman i Kiev. Jag avtjänade elva års straffarbete. Efter Revolutionen blev jag fri. Jag stödde den Konstituerade Församlingen och det gör jag fortfarande.[3]

I ett brev till en kamrat skriver Kaplan från fängelset:

De sände den ene efter den andre av sina lakejer för att pressa ut information ur mig. De tror inte jag var kapabel att göra det själv. Kanske också Du inte heller kan tro det? Men det är sant. Innan detta brev når Dig kommer Du att läsa i tidningarna att jag sköt Lenin. Jag tror inte jag lyckades döda honom. Om jag ångrar något så är det bara detta. Han är en förrädare mot Revolutionen. Jag lägger ansvaret för den landsförrädiska freden med Tyskland och för upplösningen av den Konstituerande Församlingen framför hans fötter. Detta är vad jag också sagt mina inkvisitorer och räknar därför inte med att detta brev blir censurerat. Att detta brev alls når Dig har jag anförtrott åt Yakov Peters.[3]

Kaplan blev därpå skjuten av tjekan utan rättegång den 3 september. Forskaren Arkadij Vaksberg har ifrågasatt att Kaplan skulle ha kunnat vara den skyldiga, eftersom hon hade starkt nedsatt syn. Andra menar att Kaplan endast hade problem med synen i perioder, och inte vid attentatstillfället.[3]

Det är i vår tid en utbredd ovana att kalla alla frihetskämpar för terrorister. Här handlar det istället om ett försök till tyrannmord – en mångtusenårig folklig rättighet (jmf attentaten mot Hitler). Några år in på 1900-talet bytte anarkiströrelsen taktik, och sen dess ser man inte individuella attentat utan i stället folkflertalets stöd som den sociala revolutionens absoluta förutsättning.

Portugal 1974 är ett exempel på en fredlig revolution men framtida förutsättningar är svåra att spå i. Det enda som är säkert är att det kommer fler revolutioner. Någon eller några av dem kommer att lyckas.

Referenser

  1. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei.
  2. ^ Gemeinsame Normdatei.
  3. ^ [a b c d] ”Mystery of Fanny Kaplan”. Russia-InfoCentre (engelska).

Litteratur

Kommentera mera - här eller på Din egen blogg! Jag älskar diskussioner. Pingbacks uppskattas även. OBS! Endast inlägg på svenska.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Information

Detta inlägg publicerades på 28 maj, 2019 av i * FANNY KAPLAN, * KRÖNIKAN och märktes , , , .

Translate from Swedish to Your language

Follow Konst & Politik on WordPress.com
%d bloggare gillar detta: