Krönika 22-23/11 2017. Ur anarkismens konsthistoria.
Världen: ”En avsikt med EU har varit att säkra Europas kontroll över resten av världen. Organisationen bildades inte alls i fredstid, tvärtom mitt under brinnande kolonialkrig”, skriver Kajsa Ekis Ekman i Metro. https://www.metro.se/artikel/kajsa-ekis-ekman-det-%C3%A4r-dags-att-l%C3%A4mna-eu
Sverige: Moderaterna med Ulf Kristersson i spetsen använder främlingsfientlighet, rädsla och rasistiska stereotyper för att närma sig SD och deras väljare. Moderaternas politik kan lika gärna vara Sverigedemokraternas, skriver Zina Al-Dewany och listar ett antal sådana förslag (Flamman). http://flamman.se/a/moderaterna-smyger-inte-langre-med-sin-rasism
Sverige: Göteborgsmoderaterna vill förbjuda tiggeri. Nu vill Göteborgsmoderaterna än en gång driva frågan om ett tiggeriförbud i centrala staden, trots att andra kommuner fått nej med hänvisning till att förbudet strider mot lagen (svt).
Malmö/Lund: Musikern Peps Persson från Emmaljunga är utsedd till Årets Hässleholmare 2017 (skd). Det kan man lugnt säga är välförtjänt. https://www.facebook.com/pepsfanpage/
Konsten: Jag återkommer ibland till relationen mellan konst och anarkism och det är ett närmast outtömligt ämne. Än idag är de flesta bildkonstnärer, vågar jag påstå, också politiskt radikala åt detta håll. Både konsten, litteraturen och politiken revolutionerades och sökte sig nya vägar under fine de siecle i Paris. Camille Pisarro (1830-1903) – alla hans fem barn blev också anarkistiska målare – Paul Signac (1863-1935) och Georges Seurat (1859–1891) i all ära, men det fanns många fler anarkister i de impressionistiska och pointilistiska kretsarna: Maximilien Luce, Theo van Rysselberghe och Henri-Edmond Cross exempelvis. Ibland klagades det på att pointillismens teknik gav en sorts ljusgrått interferensskimmer när alla komplementfärger tålmodigt juxtapositionerades över duken, men ofta blev det riktigt praktfullt som här nedan.
Courtesy Henri-Edmond Cross.
Courtesy Theo van Rysselberghe.
Här kommer så en mer samtida anarkistisk konstnär – Clifford Harper (f. 1949), bl.a. känd från boken ”Anarchism – a Graphic Guide” (1987) som illustrerats med hans karakteristiskt slagkraftiga, expressionistiska tuschteckningar och träsnitt och som är den bästa kortfattade summeringen av anarkismens historia jag känner till. ”Som alla riktigt bra idéer är anarkismen ganska enkel när det kommer till kritan. Människor är som allra bäst när de lever utan myndigheter och bestämmer saker tillsammans hellre än att lyda order. Det är vad anarkismen innebär – ingen regering”.
Courtesy Clifford Harper.
***
Se även: artikeln ”Anarkismen och konsten” https://anarchyisorder.wordpress.com/2017/08/15/anarkism-och-samtida-konst/
***
Konst & Politik 