Konst & Politik

Staffan Jacobson, författare & lundabo

Ungdomskultur som dialektiskt utttryck för ekonomi och politik.

1960-talet. Poeten Allen Ginsberg blev länken mellan 1950-talets beatnikrörelse och den växande hippiehippierörelsen, som i USA omfattade som mest 1-2 miljoner av hela befolkningen. Hippie (engelska, av hip ’modern’, ”inne”), person tillhörande hippierörelsen, var en del av 1960-talets ungdomsrevolt, vars födelse brukar förläggas till stadsdelen Haight-Ashbury i San Francisco och till år 1966. Rörelsen sammanföll i tiden med en rekordartad, till synes evig högkonjunktur. Stämningen var extatisk, altruistisk och generös. Marijuana var lika vanligt som tobak och LSD var fortfarande lagligt. ”Turn on, Tune in, Drop out”. Den ”sexuella revolutionen” och nudismen stod på sin höjdpunkt, och skulle inte mattas förrän ett par decennier senare. 1967 exploderade den magiska, berömda Summer of Love i San Francisco för ”blomsterbarnen” och 1969 nåddes kulmen med den jättelika Woodstockfestivalen, där långt över en halv miljon hippies samlades för ”tre dagar av fred och musik”.. I takt med eskaleringen av och motståndet mot Vietnamkriget politiserades hippierörelsen. En del hippies blev alltså till yippies. Musiken och bildkonsten var psykedelisk och Indien-inspirerad, liksom klädstilen, Ravi Shankars sitarmusik påverkade exempelvis The Beatles, liksom Maharishis TM-meditation.  Undergroundkonsten hade sin högperiod dessa år med fluoriscerande affischer och tecknade serier. 1968 utbröt ungdomsrevolten och studentupproret med centrum i Paris och spred sig över hela världen. Världsrevolutionen verkade på fullt allvar stå för dörren: i Kina grasserade Kulturrevolutionen 1966-76 som ett åskmuller i bakgrunden. Rödgardistmodet spred sig: grön uniform med röd stjärna i mössan och Maos lilla röda i fickan. ”Ingenting kan hindra folkets flodvåg”. En annan värld var verkligen möjlig.


1970-talet.


Tung narkotika  började spridas i befolkningen. Ungdomar med en egen ungdomskultur var nu en köpstark grupp, men antikonsumismen blev också en protestform  bland de rika ländernas unga. Youth International Party, vars Abbie Hoffman, Yippie, New York, September 11, 1968medlemmar kallade sig för Yippies, var en radikal ungdomlig rörelse som uppstod som ringar i kölvattnet på 1960-talets antikrigsrörelser och free speech-rörelser. En framträdande Yippie var Jerry Rubin, med en mängd humoristiska och samhällskritiska, fredliga aktioner typ gatuteater, och Abbie Hoffman (bild nedan). Allt skulle ske ”spontant” i Guy Debords efterföljd. I Sverige turnerade Tältprojektet med proggmusikteater. Rubin skrev också boken ”Do it!” Så småningom återfinns han emellertid i Yuppierörelsen, som var Yippies absoluta motsats. Graffitikulturen var en helt ny konstform som föddes i Bronx och tagging och spraykonst spriddes över Atlanten. 1973 inträffade oljekrisen, och den sociala utslagningen började öka. I England uppkom den anarkonihilistiska punk-rörelsen med sin slogan ”No future” och sina vassa frisyrer, antikonstattribut och kläder. Musiken och bildspråket var aggressivt och antagonistiskt, mycket svart och litet vitt.  I Tyskland och Italien fanns den illegala och  beväpnade stadguerillan, inspirerade av latinamerikanska revolutionärer. Det var polisen som startade den tyska stadsguerillan genom mordet på den obeväpnade pacifisten Benno Ohnesorg. Vendettan kom att vara i över 30-år. Ojämlikheten ökade också, och detta märktes bl.a på nyrika ungdomsgrupper som Yuppies, som i Sverige också kallades ”finansvalpar”.


1980-talet. Inleddes med hiv-epidemien som tvärt bromsade upp den sexuella yuppierevolutionen och även stängde de homosexuellas bastuklubbar. Ett botemedel skulle dröja länge än. Yuppie är en sammanskrivning av engelskans young urban professional, som kom att bli ett begrepp under 1980-talet i samband med en föryngring av den brittiska och amerikanska, välbetalda yrkeskåren, framför allt inom finanssektorn. Samtidigt rådde högkonjunktur. Ordet yuppie lånades in till det svenska språket, och kom att utgöra ett förled till ord som yuppienalle, det vill säga mobiltelefon, som på den tiden endast var de välbetalda förunnat. I Sverige var begreppet yuppie ett begrepp som hängde ihop med en viss (överdådig) livsstil. Konstboomen i USA gjorde konstmarknaden överhettad men priserna steg på finkultur.  Det handlade för yuppies om att klä sig på ett speciellt sätt med kläder i strikt kontorsmässig stil, gärna av dyrbara märken. Köra dyra bilar som Porsche (Börsmoppe) och Ferrari exempelvis. Det fanns också tillbehör som var viktiga, till exempel mobiltelefoner (vilket på den tiden fortfarande var ovanligt), bärbara datorer och klockor från Rolex. Sedelkämma av ädelmetall. Vissa restauranger, barer, nattklubbar och liknande inriktade sig just på en kundkrets som tillhörde denna livsstil och blev därför tillhåll för många yuppies. Dessa ställen var ofta dyra. Det var inte ovanligt att vissa satsade på denna livsstil trots att de egentligen inte hade råd med detta. Men denna champagneyra fick också den ett brått slut. 


1990-talet. I början av 1990-talet började denna livsstil tonas ner, då en internationell black-bloclågkonjunktur utbröt, och det ansågs mer förfinat att visa professionell framgång på ett mindre iögonfallande sätt. Istället blev prekariatet (utan subkulturella förtecken denna gång) en växande ungdomsgrupp i takt med den nyliberala nedskärningsekonomin och arbetslösheten.Subcomandante Marcos EZLN i Chiapas byggde med början 1994 upp en anarkistisk autonom enklav i Mexico i konflikt med regeringen och arrangerade en internationell konferens i djungeln mot nyliberalismen. Nya flugor som skateboard, extasy och rave florerade. Black Block var dock ännu tongivande och tidens färger var rött och svart. Nazistiska och högerpopulistiska subkulturer (som naziskins) fick nu vind i seglen, i Sverige först under valutakrisen 1991 och sedan under den därefter accelererade internationella finanskrisen 2008. En etappseger mot fascismen uppnåddes i Lund 1991 när man lyckades avveckla en nazistmarsch som stöveltrampat Lunds gator i 135 år. Den är numera nerlagd. AFA och senare RF bildades.


2000-talet. 9/11-attentatet i N.Y. fick Kriget mot Terrorismen, som vanligen hade motsatt effekt – att öka rädslan i befolkningen och luckra upp lagstiftningen. Total övervakning av medborgarna, via nätet, övervakningskameror och drönare ansågs berättigad av ”tesssäkerhetsskäl” och därmed ökade Staten och militären sin makt i hittills aldrig skådad omfattning. I Under EU-toppmötet i Göteborg 2001 sköt polisen Hannes Westberg i ryggen och han svävade länge mellan liv och död. 50 000 demonstrerade i tre dagar. I Genua sköts en demonstrant ihjäl. Samtidigt polariserades samhällsklimatet och ”invandringen” diskuterades häftigt. Välfärden avvecklades steg för steg men under starkt motstånd. Rasismen och islamofobin ökade påtagligt, vilket utnyttjades av högerpopulistiska och högerextrema partier. Men det gjorde också flera större vänsterrörelser, antiglobaliseringsrörelsens Battle of Seattle med påföljande Sociala Forum i Porto Allgro och runt om i världen och Den Arabiska Våren, Occupy Wall Street samt upprepade stormötesprotester, bl.a. mot EU. Genusfrågorna och feminismen fick en nystart med grupper som Pussy Riot. Balaclava och bara bröst blev ett demonstrantmode i tiden, liksom t-shirts med politiska motiv och sprakande bengaler.


2010-talet. Effektiva mediciner mot hiv finns nu och sjukdomen är inte längre dödlig. Den ypgsexuella revolutionen repade sig dock sämre. Antidepressiva mediciner hade nu också blivit effektiva, men den ökande efterfrågan ger anledning till oro för en epidemisk psykisk ohälsa i västvärlden. Mobiltelefoner och datorer ökar inte bara kommunikationen utan också alienationen. Inom konsten föredras det konceptuella framför det materiella verket. Kriget i mellanöstern och särskilt terrorgruppen IS/Daesh framfart verkade aldrig ta slut. De tappra kurderna i Rojava kämpade dock som inga andra. De har med sin revolution lyckat bygga upp ett direktdemokratiskt, feministiskt, autonomt federalistiskt samhälle, grundat på Abullah Öcalan och anarkisten Murruy Boochins ekologiska kommunalism. Klimathotet – en konsekvens av kapitalets utplundring av naturresurserna och påföljande miljöförstöring – och den gryende nyfascismen gjorde att tidsandan blev mer pessimistisk och katastroffixerad, särskilt i ekonomiskt utsatta regioner som Island, Grekland och Venezuela men även i USA. Donald Trumps seger i presidentvalet och Putins revanschism i Ryssland bidrog till den militärpolitiska osäkerheten. Hur skulle framtiden gestalta sig? Antagligen har den unga generationen redan uppfattat den frågan och agerar i nuläget, både med åsikter, outfit, musikuttryck, livsstil och konkreta politiska handlingar.

***

Fotnot: Se även artikeln ”The Summer of Love 1967” på denna blogg. https://anarchyisorder.wordpress.com/2016/11/07/hippierorelsen-och-the-summer-of-love/


uppdat6

Advertisements

Kommentera mera - här eller på Din egen blogg! Jag älskar diskussioner. Pingbacks uppskattas även. OBS! Endast inlägg på svenska.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 15 november, 2016 by in * UNGDOMSKULTUR and tagged , , , , , , , , , , , , , .

Translate from Swedish to Your language

%d bloggare gillar detta: