Konst & Politik

Staffan Jacobson, författare & lundabo

Gud bevare oss från barbariet.

Under det pågående påvebesöket i Lund togs den ekumeniska frågan upp med formuleringen ”Kyrkan är trasig, den måste läkas”.

Även om det inte är en av de frågor som intresserar mig nämnvärt är möjligheterna för en försoning mellan protestantism och katolicism större idag än någonsin förut. Katolska kyrkan har med Franciskus ändrat karaktär: den står på de fattigas sida med en uttalad antikapitalism och den vill röja upp i Vatikanens byråkrati. Den genomför en självrannsakan som dock kunde gå mycket längre, exempelvis när det gäller abort, preventivmedel och kvinnliga präster. Men den är inte längre den blodbesudlade, genomkorrupta och despotiska makt som då Dr Luther gick till angrepp mot avlatskommersen och ”den stora skökan i Rom”. Han förrådde ju dessutom de protestantiska bondeupproren på 1500-talet, och sen dess har protestantismen bleknat betydligt genom åren till en liten vanekristen sekt med tomma kyrkor. Vatikanen å sin sida har inte bara Inkvisitionens torterare på sitt samvete utan också samarbetet med nazisterna under kriget.

Det positiva med Franciskus – den förste utomeuropeiska påven på 1000 år – är vänstervridningen av kyrkan i Jesu sociala patos’ efterföljd. Men den auktoritära och finansiella koloss han leder kommer inte att reformeras utan motstånd. Den protestantiska kyrkan är opportunistiskt reformerad men också alltmer betydelselös. Det är typiskt att den makalösa Domkyrkan i Lund byggdes när kristendomen just slagit igenom på bred front för 1000 år sedan och att det största projektet sen dess är det fånigt postmoderna Besökscentrat strax intill, ett monument över kraftlösheten i tiden.

Den religion som växer starkast i Västerlandet idag är inte som många tror den muslimska utan den nyandliga NewAgefilosofin och i dess fotspår den tibetanska buddhismen som inte haft ett sådant uppsving sedan 1890-talets teosofirörelse. Den bär till skillnad mot New Age inte på några kommersiella förvrängningar. Den feodala strukturen i det äldre tibetanska samhället och dess teokrati finns det inga ursäkter för och Dalai Lama har tagit tydligt avstånd från den. Och jag måste säga att jag föredrar Dalai Lama (som ju också brukar gästa Lund) framför Franciskus eller den svenska ärkebiskopen, om det nu har någon betydelse.

Man kan också konstatera att ateismen inte har några svar på människans oundvikliga livsfrågor överhuvudtaget och KKP:s militära invasion av Tibet ställer den frågan på sin spets.

De stora förändringarna i vår tid kommer inte att komma från religionen utan från den radikala vänstern, om den förmår nedkämpa högerpopulism och nyfascism. Socialism eller barbari är fortfarande den ödesfråga Rosa Luxemburg en gång ställde. Och gud bevare oss från barbariet.


moksha2

S. Jacobson: Moksha. O.p.p.

***

Annonser

Kommentera mera - här eller på Din egen blogg! Jag älskar diskussioner. Pingbacks uppskattas även. OBS! Endast inlägg på svenska.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 31 oktober, 2016 by in * KRÖNIKAN and tagged , , , , , , .

Translate from Swedish to Your language

%d bloggare gillar detta: