Konst & Politik

Staffan Jacobson – författare, aktivist, konstkritiker & lundabo.

Högerns historia

Högerns historia 1904-2015

courtesy micke@socialist.nu http://www.socialist.nu/citat/hogerns_historia.html samt http://www.svd.se/nyheter/inrikes/politikergrodor-vi-minns_4556374.svd?sidan=1

För källorna hänvisas till länkarna ovan

r2

Politik

• 1904–1918: Nej till allmän rösträtt.
• 1916: Nej till allmän olycksförsäkring i arbetet.
• 1919: Nej till åtta timmars arbetsdag.
• 1919: Nej till kvinnlig rösträtt.
• 1921: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
• 1923: Nej till åtta timmars arbetsdag.
• 1923: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
• 1927: Nej till folkskolereform.
• 1931: Nej til sjukkassan.
• 1933: Nej till beredskapsarbete.
• 1934: Nej till a–kassa.
• 1935: Nej till höjda folkpensioner.
• 1938: Nej till två veckors semester.
• 1941: Nej till sänkt rösträttsålder.
• 1946: Nej till fria skolmåltider.
• 1946: Nej till allmän sjukvårdsförsäkring.
• 1947: Nej till allmänna barnbidrag.
• 1951: Nej till tre veckors semester.
• 1953: Nej till fri sjukvård.
• 1959: Nej till ATP.
• 1960–talet: Ja till apartheid. Moderaterna tog avstånd från alla
sanktioner mot apartheidregimen i Sydafrika och var emot det svenska
stödet till ANC.
• 1963: Nej till fyra veckors semester.
• 1970: Nej till 40–timmars arbetsvecka.
• 1973: Nej till möjligheten till förtidspensionering vid 63.
• 1974: Nej till fri abort. Den 29 maj 1974 röstade riksdagen ja till
fri abort, vilket resulterade i den svenska abortlagen som låter
kvinnan själv besluta om abort upp till den 18 graviditetsveckan.
Moderaterna röstade nej.
• 1976: Nej till femte semesterveckan.
• 1983: Nej till löntagarfonderna.
• 1994: Nej till partnerskapslag för homosexuella.
• 1998: Nej till erkännande av homosexuellas rättigheter inom EU.
EU–parlamentet röstade för ett erkännande av homosexuellas rättigheter,
men de moderata ledamöterna röstade nej.
• 2003: Ja till Irakkriget. Alla riksdagspartier demonstrerade mot och kritiserade Irakkriget utom moderaterna.
• 2004: Ja till sänkt a–kassa och sjukpenning.
• 2006: Nej till gröna jobb.
• 2006: Nej till sex timmars arbetsdag.
• 2006: Nej till upprustning av offentliga sektorn.
• 2006: Nej till höjd a- kassa.
• 2006: Ja till sänkt a-kassa.
• 2006: Nej till höjd sjukersättning.
• 2007: Ja till sänkt sjukersättning.

* 2011: Nej till förbättringar för sjukskrivna.

 

Citat

— Som en nationell uppgift framstår den svenska folkstammens bevarande mot inblandning av mindervärdiga utländska raselement samt motverkande av invandring till Sverige av icke önskvärda främlingar. Folkmaterialets bevarande och stärkande är en livsfråga för våran nationella utveckling.
ur Bondeförbundets partiprogram 1933.

Jag tror inte på demokratins förmåga att lyckliggöra ett folk, allra minst den sortens demokrati som det här blir fråga om och som sannolikt ganska fort kommer att leda till massvälde.
Högerns tidigare statsminister Hjalmar Hammarskjöld (eller Hungerskjöld som han kallades i folkmun) i riksdagens rösträttsdebatt 1918.

Det beslut som riksdagen nu står i begrepp att fatta, innebär att makten lägges i deras hand som är minst kompetenta att hantera den.
Hjalmar Hammarskjöld i riksdagens rösträttsdebatt 1918.

Ansvaret för att vi icke sagt ett obevekligt nej till denna nästan måttlösa omgestaltning av vår författning varken vilja eller kunna vi undandraga oss.
Ernst Trygger i riksdagsdebatten om allmän och lika rösträtt 1918.

Förtryck ovanifrån är svårt, förtryck nedifrån, från massan, är olidligt.
Hj Hammarskjöld i riksdagsdebatten om allmän och lika rösträtt 1918.

Många skola med grämelse se, hur hörnstenarna i vårt samhälle brytes sönder, och jag förstår dem, ty jag har aldrig under de 24 riksdagar jag bevistat, känt en grämelse så stor som den jag hyser, då jag nu måste biträda detta förslag.
Högerns Ernst Trygger i samma debatt.

Borde falla på sin egen groteska orimlighet.
Svenska Dagbladets ledare om beskyllningarna att USA var inblandad i militärkuppen i Chile.

Snart får vi höra suset från den antågande barbarskogen.
Riksdagsledamoten Ericsson i Aaby, högerpartiet, om rösträttsreformen.

Det är skam när Sverige ska styras av de som är minst lämpade för det.
Högerns partiledare vid genomförandet av rösträtt för kvinnor.

I Göteborg är det på det sättet, att den läkare eller chefen för den klinik, där det stora antalet steriliseringar har utförts, är en på det rasbiologiska området utomordentligt förfaren man.
Bertil von Friesen, riksdagsledamot (fp) försvarar steriliseringarna i Göteborg den 23 april 1941. Kommunisterna i riksdagen försökte samma dag förgäves stoppa steriliseringar på grund av ”asocialt levnadssätt”.

När den av högern behärskade första kammaren gav sitt medgivande till 1918-21 års författningsreform, skedde det däremot knappast frivilligt annat än i formell mening. Högern accepterade en på laglig väg genomförd demokrati hellre än att riskera en revolution …
Det var ej partiets eget val, icke det statsskick man ansåg vara det riktiga, i varje fall icke vid denna tidpunkt.
Gunnar Heckscher, f d partiledare för Högerpartiet, om rösträttsreformen.

— Den borgerliga valsegern i 1991 års val var själva kulmen på tjugo års aktiv opinionsbildning för borgerliga värden i Sverige. En opinionsbildning vars drivkrafter inte minst finansiellt i huvudsak funnits utanför de borgerliga partierna, närmare bestämt i näringslivet och dess organisationer SAF, Näringslivets Fond och Timbro. Genom målmedvetet, långsiktigt och outtröttligt arbete lyckades näringslivet under framförallt 1980-talet stärka svenskarnas sympatier för fri företagsamhet, marknadsekonomi, privatiseringar, valfrihet och lägre skatter.  Tomas Idegard, fd ordförande för MUF, 1995.

— Demokratin undergräver helhetens intressen, leder till demagogi och bossvälde och hotar det allmännas bästa.
Gösta Bagge 1914, senare högerledare efter Arvid Lindman.

— Är det icke så, att det knappast går en månad, utan att vi av tidningarna se, huru här i landet begås de mest upprörande brott? Är verkligen tiden inne att just nu taga bort dödsstraffet?
Carl Hederstierna (h) i riksdagsdebatten om avskaffandet av dödsstraffet 1921.

— Kunskap och vetande har aldrig varit ämnat åt den klass vars liv endast åt mekaniska arbeten och ekonomiska bördor är ägnat.
Lorenzo Hammarskjöld, konservativ skald, i samband med folkskolereformen.

— Konservatismen måste tjänstgöra som pådrivare och undan för undan mala sönder den demokratiska ideologin och ersätta den med sina egna positiva begrepp.
Jarl Hjalmarson 1928, som blev partiledare efter kriget och var det ända fram till 1961. Vid tiden var han medlem i högerns ungdomsförbund.

— Demokrati är en styrelseform där dugliga jämställs i allt med de odugliga. Där den fåkunniga hopen har fritt spelrum.
Advokat Sven Bylund å Sveriges Nationella Förbunds vägnar.

— Som en nationell uppgift […] framstår den svenska folkstammens bevarande mot inblandning av mindervärdiga utländska raselement samt motverkande av invandring till Sverige av icke önskvärda främlingar. Folkmaterialets bevarande och stärkande är en livsfråga för våran nationella utveckling.
ur Bondeförbundets partiprogram 1933.

— Blodtappning.
Ivar Andersson, dåvarande chefredaktör för Svenska Dagbladet, om Sveriges Nationella förbunds beslut att bryta med partiet 1934 för att istället försöka bygga en renodlat fascistisk organisation.

— Vi är lyckliga nog att inte ha något judeproblem här i landet, men vi måste akta oss för att få något sådant.
Fritiof Domö, senare högerledare, i riksdagsdebatten i februari 1939 om huruvida judiska flyktingar skulle kunna få yrkesutbildning i Sverige.

— Jag erkänner gärna, utan att blygas, att jag är antisemit […] den asiatiska folkstammen passar icke i sällskap med vår hyggliga svenska folkstam.   Bondeförbundaren Otto Wallén i samma debatt.

— Det skulle leda till en icke önskvärd inblandning av judeblod.
Harald Åkerberg (s), f d ledamot av utrikesnämnden, i en diskussion i utrikesnämnden 1945 om huruvida några tusen polsk-judiska kvinnor från koncentrationlägren skulle få stanna.

— Det finns många som tror, att vi står inför en nyordning i Europa efter tyskt mönster. Skulle så bli fallet, torde det ej finnas någon anledning att öka vår stridsgemenskap. En förutsättning härför är emellertid att Tyskland vinner kriget. Skulle Tyskland ej vinna kriget, innebure detta en enorm framgång för arbetarna, varvid arbetsgivarna skulle få svårt att göra sig gällande.
SAF i ett instruktionsbrev till sina ombudsmän.

— Förlora sjukkassemännen greppet om sina medlemmar, kontrollen över de sjuka försvåras och förslappas med påföljd att, som jag nyss sade, antalet simulanter, som säkerligen redan nu är ganska stort, kommer att ökas.
Ernfors 1931, då högern gick emot reformen som innebar statliga bidrag till sjukkassorna.

— Denna fråga har ju en synnerligen stark inverkan på näringslivets räntabilitet… näringslivet, som ju ytterst dock bär upp all social verksamhet i vårt land.
Wistrand 1938, då högern gick emot förslaget om två veckors lagstadgad semester.

— Vad detta betyder ifråga om konkurrenskraft på England säger sig självt!
Nisser 1938, då högern gick emot förslaget om två veckors lagstadgad semester.

— Vem bryr sig om svenska Landsorganisationens (LO) maning till bojkott och bannlysning av Nazityskland, frågade tidningen retoriskt. Vi har inget att skämmas för och nu kan vi skratta (sic) oss lyckliga att LO:s ekonomisk bojkott av Nazityskland rann ut i sanden. En bojkott skulle kostat Sverige för mycket, menade DN.
Anders Selnes beskriver den borgerliga pressens roll i Sverige under andra världskriget.

— Vi får problem när det gäller att ge ett meningsfullt innehåll åt denna 4-veckorssemester.
Hamilton 1963, då högern gick emot förslaget om två veckors lagstadgad semester.

— Namninsamlingen för Fred i Vietnam hetsades fram av radio och tv. De tre borgerliga partiledarna skrev på av tvång. I grunden tog alla avstånd från namnuppropet, men de vågade inte säga det offentligt. De orimliga känslostormar som tv hetsat fram för att 1300 människor olyckligtvis avlidit i Nordvietnam skulle kunna drabba partiledarna om de avstått från att skriva på namninsamlingen.
Riksdagsman Tage Adolfsson (m) förklarar i mars 1973 hur det kom sig att partiledaren Gösta Bohman året innan skrivit på en fempartiprotest mot USAs s k julbombningar i Vietnam. Och naturligtvis stödde moderaterna i praktiken USA:s krig i Vietnam, Laos och Kambodja. I Kambodja stödde de Pol Pot!

— Den som något varit ute i arbetslivet och haft företag och studerat förhållandet mellan arbetsgivare eller företagare och anställda, kan ganska lätt konstatera att det tagits stor både mänsklig och social hänsyn.
Riksdagsman Nordgren (m) 1973, när moderaterna motsatte sig LAS.

— Historien visar hur massan av egendomslösa alltid har hotat demokratin.
Moderaterna i ett förslag till nytt partiprogram 1977. Formuleringen ströks senare.

— Chile är ingen diktatur, där förs snarast en moderat politik.
Patrik Gyllenhammar (m), kommunalpolitiker från Gotland 1982, om varför moderaterna inte ville skriva under på protesterna inför årsdagen av statskuppen i Chile.

— Vid två tillfällen har jag försvarat militärt ingripande mot politiker. Dessa har varit i Spanien 1936 och Chile 1973.
Patrik Gyllenhammar utvecklar han vad han menar i en insändare i Gotlands tidningar. Något senare blev han utsedd till konsul för högerregimen i El Salvador.

— Människor i andra länder har också rätt till frihet. Därför är det vår skyldighet att sprida de mänskliga fri- och rättigheterna till människor som nu lever under förtryck. Invasionen av Grenada var därför principiellt riktig, inte bara försvarbar utifrån USA:s säkerhetspolitiska aspekter. Individens rätt till frihet måste vara överordnad principen om nationell suveränitet.
Moderata studentförbundet kommenterar USAs invasion av Grenada 1983 i sin tidskrift Svensk Linje.

— Ett oppositionspartis uppgift är att komma till makten så fort som möjligt. När man har okunniga väljare, vilket vi har i Sverige, så tvingas man förenkla sitt budskap så till den milda grad. Detta gör att vi tvingas föra ett resonemang som ibland överskrider sanningens gräns… Hade vi kunniga väljare, som visste vad det var fråga om, skulle vi aldrig kunna hålla på som vi gör…
Gösta Bohman i en intervju i Pockettidningen R.

Ibland har vi bilden av att personen som är gömd bor hos en trevlig, blond svensk dam i 50—60-årsåldern som vill hjälpa till. Men det är ju inte så. De allra flesta bor hos sina landsmän som inte alls är blonda och blåögda.  Migrationsminister Tobias Billström (m) i DN.

I somras läste jag Ayn Rands ”Atlas Shrugged” och blev helt betagen. Boken är den absolut i särklass bästa bok jag har läst. Annie Lööf (c) på sin hemsida 2006. (Rand var sekteristisk extremhöger, extremindividualist och extremegoist och hyllas framförallt av nyliberaler).

Hitler gjorde ju tokiga saker… Låt oss då lära av de tokigheter som han gjorde.  Maud Olofsson (c) i Almedalen 2003.

Stockholmare är smartare än lantisar.  Anna Kinberg Batra (m) 1998 i en SVT-intervju.

— Margaret Thatcher är en bra förebild.  Annie Lööf (c), SR 2011. (Margaret Thatcher var mot fackföreningar, var mot arbetarrörelsen, hyllade diktatorn Augusto Pinochet, ville bevara dödsstraffet i UK, var för kapprustning, hyllade individualism och egoism).

— Det finns inga fattiga i Sverige tycker jag.  Moderata socialutskottspolitikern Isabella Jernbeck, 2012.

Om man tittar på etniska svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet.  Fredrik Reinfeldt (Nya Moderaterna) om arbetslöshetsstatistiken, TT 14 maj 2012.

Vi är en magnet för allsköns bråte.   Allan Jönsson (sd) i Bjuv 2014 om Sverigedemokraterna, i tillfällig självinsikt.

Vår väljarbas består av byfånar och bonnläppar.  Mattias Karlsson (sd) 25/3 2015, i tillfällig självinsikt.

***

moderaternas historia.jpg

Anm.: Se även: Kapitalismens brott mot mänskligheten.

 

Annonser

2 comments on “Högerns historia

  1. Pingback: KAPITALISMENS BROTT MOT MÄNSKLIGHETEN | Konst & Politik

  2. Pingback: KAPITALISMENS BROTT MOT MÄNSKLIGHETEN | Konst & Politik

Kommentera mera - här eller på Din egen blogg! Jag älskar diskussioner. Pingbacks uppskattas även. OBS! Endast inlägg på svenska.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Translate from Swedish to Your language

%d bloggare gillar detta: