Konst & Politik

Staffan Jacobson, författare & lundabo

Färgupplevelser

FÄRGUPPLEVELSER


”Color is a means of exerting direct influence on the soul”.  — Wassily Kandinsky
“The sensation of colour cannot be accounted for by the physicist’s objective picture of light-waves.” — Erwin Schrödinger

Min sinnliga upplevelse av färger är en stor och viktig glädjekälla. Jag tänker inte gå igenom ögats fysiologi eller ljusets optiska egenskaper, för det känner ni säkert redan till. Utan jag ska skriva litet om färgernas subjektiva egenskaper, om färger som tilldragelse ur en förundrad konstnärlig synvinkel.

Men vi börjar ändå med synen hos några arter. Människans färgsinne är gott, men bläckfiskens är bättre – den har betydligt fler tappar och stavar och kan alltså se massor av ljus, färgvalörer och nyanser som vi inte uppfattar. Det behövs i den mörka miljö på havsbottnen där den vanligen lever. Ögonen är uppemot 30 centimeter i diameter och därmed djurvärldens största. Bönsyrseräkan har hela 13 färgreceptorer mot människans tre och för polariserat ljus har den särskilda organ. Hur denna färgupplevelse ter sig  vet vi inte; det finns alltså begränsningar i våra egna sinnen. Dock inte i naturen. Insekternas ögon är annorlunda än våra, men de kan uppfatta vissa färger som fosforiscerande. De lever alltså i en mer psykedelisk värld än vår, omvärvda av intensiva doft- och färgsensationer. Psykedelisk konst eller Noveau Frisco på 1960-talet sökte omsätta vissa drogupplevelser i självlysande färger och böljande former. Vissa djur ser infrarött och ultraviolett. Rent principiellt skulle man antagligen kunna uppfatta både kortare och längre ljusvågor med synen, men vi använder i stället andra hjälpmedel. (Om man nu inte råkat ut för synestesi, det vill säga att syn, hörsel, lukt, smak och känsel kastats om i en sorts naturlig psykedelisk upplevelse).

Trots att vårt färgseende alltså har vissa begränsningar, finns det vanligen fullt tillräckligt med färgupplevelser för oss att bearbeta och njuta av, ute som inne, och vi kan dessutom öva upp vår förmåga. Det yttrar sig exempelvis som vår lust att namnge olika färger, och det påstås att kvinnor intresserar sig mer än män för detta och bidrar med många målande benämningar, ofta associerade till blommor eller frukter. Marinblått, Cerise, Aprikos och Turkos är inga vetenskapliga namn (det finns sådana) men dom väcker känslomässiga associationer av välbehag, vilket kanske inte de positivistiska begreppen gör. Ordet ”orange” är engelska för apelsin och ordet ”lila” är franskans lilac för ”syrén”.

Forbes Pigment Collection på Harvard University i USA är sedan 1927 den största samlingen pigments_Photo-Jenny-Stenger_IMG_2951_PRfärgpigment, uppemot 4000 originalfärgstoffer som används till konservatorarbeten med målningar. Tekniker som Raman spektroskopi, masspektroskopi och elektronspektroskopi tas i bruk för bestämningen av den exakta kemiska sammansättningen av varje pigment. Här finns bland annat sällsynta färger som Lapis Lazuli (blå färgsten dyrare än guld) och Mumiebrunt (brun hartsfärg). Den djupröda Brazilwood, gul Quercitron, klarrött Drakblod och klarrött Annatto är alla  växtpigment; Emerald Green är ett kopparämne av acetoarsenite.

fargerAtt ”språkets gränser är världens gränser” som filosofen Ludwig Wittgenstein sa gäller också här. I sin lilla skrift  ”Anmärkningar om färger” undersöker han benämningar på färger i olika språk. Alla färger förekommer inte i alla språkområden. Brunt och lila kan ha samma namn och uppfattas då som samma färg, men svart, vitt och rött verkar annars vara de vanligaste genomgående benämningarna. En del språk riktar mest in sig på ljust/mörkt. Den berömde franske poeten Arthur Rimbaud (1854-1891) utvecklade en korrespondenslära där varje vokal i språket motsvarades av en färg; O=blått, I=rött, E=vitt och så vidare. Sina tankar kring olika färgfenomen sammanfattade Josef Albers 1963 i Interaction of Color (svensk översättning Albers färglära. Om färgers inverkan på varandra 1982).

Färgminnet hos människan är vanligen mycket kort. Att framkalla och återge en exakt nyans ur minnet är omöjligt för de flesta, men bildkonstnärer kan dock utgöra ett undantag. En färg har både mättnad, ljushet, opacitet och många andra egenskaper, och till dessa kommer själva färgpigmentet och strukturen. Hur belysningen ser ut påverkar också, liksom vilka färger som finns i närheten. Det utvecklas sofistikerade system och kategorier här, NCS och andra som vi inte behöver gå in på, men som kan ge varje nyans en exakt egen kod. Enligt en långtifrån fullständig uppskattning kan det mänskliga ögat uppfatta omkring 10 miljoner färgnyanser. Blått är den mest omtyckta färgen rent allmänt, och många färger kan förknippas med eller uttrycka känslor, därav ”varma” och ”kalla” färger. Här finns antagligen också en förbindelse med natur- och musikupplevelser. Rött är aktivt och aggressivt, en varningsfärg; grönt är lugnande, rosa är feminint: det finns en hel symbolvärld bakom färgerna som varierar mellan tid och plats.

Liksom vissa toner harmonierar i musiken, trivs vissa färger tillsammans. Men även detta är subjektivt. Här följer några schematiska färgkombinationer jag själv uppskattar, beroende på den klang och inbördes effekt dom skänker mig.

Grönt-lila. Grönt-orange. Guld-blått. Gulgrön-rosa. Mörkrött-mörkgrönt. Guld-turkos. Brunt-lila. Gult-lila. Turkos-lila.

Det finns också treklanger som uppskattas av konstnärer: purpur-lila- gröngult var exempelvis Tora Vega Holmströms favorit.  Gulorange-guld-vitt är min egen favoritkombination. Som en soluppgång. Katolska Kyrkan har sin egen färgliturgi i officianternas dräkter.Till detta kommer sen svart, vitt och grått. Vitt är en mycket vacker oljefärg. Det finns oerhört många vita färgpigment: titanvitt, kremservitt, zinkvitt, off-white (en liten, liten aning gult), Bærtlingvitt (en liten, liten aning turkos) och gradienterna mellan vitt och grått – bara som exempel. I naturen finns förstås ännu fler vita färger. En annan variant är iridiserande vitt, ett underbart silvrigt, krämigt pigment som trots att det har akrylbas trivs bra med oljefärger. I naturen motsvaras det av pärlemorsnäckor. Genom att använda en tunn lasyr av exempelvis bränd umbra eller någon annan mer transparent färg över det iridiserande vita får man metallicliknande effekter. Metallic rött, metallic grönt, metallic brunt (en vacker guldfärg) och metallic blått. Och detta i sin tur finns i naturen som silver- och guldfärgade skalbaggar, färggranna och skimrande insekter: glansborrarna i Honduras dimskogar och nationalparker är ett eget släkte, Chrysina C. Quetzalcoatli. Påfåglar har också ett metalliskt glimmer i sin fjäderdräkt som beror på interferens, något man även kan iaktta i oljefläckar på asfalt när det har regnat. Kameleonter och mandarinfiskar gör de märkligaste färgeffekter med sina särskilda sinnesorgan. Favrile-glas är den skimrande effekten i L C Tiffanys glaskonst med metalloxider. För att inte tala om ädelstenar i sammanhanget, dessa mystiska glittrande skönheter som jag efter bästa förmåga försöker locka av hemligheterna med glansdagrar, skuggor och genomskinliga volymer. Opal är min favorit (bilden längst ner på denna sida). En nyligen upptäckt ädelsten är Zultanit som hittats i Anatoliens bergskedjor och som skiftar i en mängd rödbruna och gröngula nyanser.

Färgbestämning av diamanter sker genom jämförelse med en uppsättning master stones och en elektronisk colorimeterskala. Färgade diamanter kan indelas i 9 grader: Faint, Very Light, Light, Fancy Light, Fancy, Fancy Dark, Fancy Intense, Fancy Deep, Fancy Vivid.

Från glänsande ädelstenar kommer vi in på ljusfenomen i allmänhet: regnbågar, norrsken, solkatter, prismor, speglar, kalejdoskop, hologram. En dimbåge (andra bilden ovan) är besläktad med regnbågen men består bara av ljus och dimma, en sorts halo-fenomen. Finns det en ”spegelfärg”? Finns det färger i naturen som inte framställts syntetiskt? Ja, förmodligen. I havets djup. Allt detta är färger, och alla färger förutsätter vitt ljus. Svart finns i otaliga varianter. Svart med blank yta är helt annorlunda än svart med matt yta. Det har till och med upptäckts en ny svart färg. Det låter som en omöjlig utopi, och jag har alltid haft en stilla förhoppning om en helt ny färg i bakhuvudet när jag målat, men det är faktiskt sant i detta specifika fall. Den framställs med nanorör av kol, och den kallas för Ultrasvart eller Vantablack. Den är så svart att den mest av allt påminner om ett hål. Den absorberar alltså allt ljus, vilket är nytt; nästan som de svarta hålen i rymden. Till skillnad från vanliga svarta pigment som absorberar en hel del ljus men inte allt. Ultrasvart! En ny färg som ingen tidigare sett! Det trodde ni inte. Och ”Smoky” kan betyda en orenhet i färgen, en lätt inblandning av svart eller brunt.

Och så får vi inte glömma de självlysande färgerna: Fosforiscerande rött, fosforiscerande rosa, fosforiscerande gult, fosforiscerande grönt, fosforiscerande blått, fosforiscerande orange… I naturen har vi lysmaskar, som jag andäktigt betraktar i sommarnatten på Hallandskusten. I varmare länder eldflugor. De har särskilda luminösa celler för det ändamålet.

Finns det andra ”nyupptäckta” färger? Vi nämnde Bærtlingvitt tidigare, och en annan konstnär fick Kleinblått (rent torrt ultramarinpigment, powder blue, lobeliablått) uppkallat efter sig. Särskilt användbara färger tycker jag Indian Yellow – som oscillerar mellan honung och saffran – och Transparant röd järnoxid är. Den senare utmärkt till hudfärg om man blandar den med vitt. Just hudfärgen i porträttmåleriet har alltid varit föremål för experiment. Huden är ju inte bara en färg utan flera, och dessutom en struktur och ett stoff i flera halvgenomskinliga lager. Därför lyckas man bäst med vax och enkaustik och i oljemåleriet är det vanligt att man grundar med grönt innan det hudfärgade pigmentet läggs på. Sedan 1400-talet har det alltså varit tålmodigt skiktmåleri i tunna lager som gällt. Men geniet Anders Zorn (1860-1920) använde nästan bara vitt och ljusockra, med ett minimum av engelskt rött till ögonvrår och läppar, alla prima.  Den nutide mästaren Odd Nerdrum (f. 1944) grundar med en ljus transparent järnoxid, och bearbetar sen den färdiga bilden med sandpapper så att grunden lyser igenom. Eller hur han nu gör! Resultatet är iaf perfekt.

Så kommer vi till sist fram till de mer obestämda valörerna. De är mycket intressanta. Vi har exempelvis gult-grått (molnig kvällshimmel), brunt-rosa-grått (Bohusländska klippor) och gult-brunt-lila (Trädgårdskungsljus). Hur subjektiva färgupplevelserna faktiskt är exemplifieras av en bild på en klänning som spreds på nätet vintern 2015 och vars färger uppfattas totalt olika beroende på iakttagaren. En ny färgvärld kan man också uppleva i optiskt aktivt material betraktat genom polariserande linser. Ljuva brungröna jordfärger. Och i mikroskopet kan man lära sig en hel del om färger av alger och plankton. Det är verkligen ett mirakel alltsammans. Bara för att vi ska trivas med tillvaron. Visst är det tur att färgerna finns? De tar aldrig slut och blir bara fler; de förnyas varje gång vi ser dem.


Ordlista:
Alla prima= oljemålning vått i vått  i en sittning utan att färgen torkat
Bærtlingvitt = Efter konstnären Olle Bærtling, 1911-1981.
Colorimeter = elektronisk mätmetod
Dimbåge (fogbow) = utgörs av mindre vattendroppar än en regnbåge
Enkaustik = Vaxmålning
Favrile = Louis Comfort Tiffanys (1848-1933) speciella glasteknik
Forbes Pigment Collection – den största vetenskapliga pigmentsamlingen i USA.
Halo= Ett ljusfenomen besläktat med regnbåge, kallas även ”vädersol”
Hologram = Virtuell tredimensionell bild uppbyggd av lasrar
Interaktion = Samspel
Interferens = Färgernas våglängder överlagras
Iridiserande = Förmåga att reflektera ljuset med pärlemoreffekt
Kleinblått = Efter konstnären Yves Klein, 1928-1962.
Luminös = Lysande
Master stones = riktgivande exemplar som används vid färgbestämning av diamanter
Opal = Mångfärgad halvgenomskinlig ädelsten, vanlig i Australien. Se Goethes färglära §165.
Opacitet = Ogenomskinlighet. Motsatsen är transparens.
Oscillation= Rörelse fram och tillbaka, skiftning
Positivism = Allt går att väga och mäta och verkligheten är lineär (not!)
Smoky = ”rök”, orenhet i färgen
Synestesi = Att höra färger, se toner osv – en perceptionsstörning.
Tappar och stavar = Organ i ögat för ljus- och färgseende
Zultanit = en grönbrun ädelsten från Anatolien i Turkiet


Litteratur:
                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                             W.S.Jagger/P.J.Sands: A wide-angle gradient index optical model of the crystalline lens and eye of the octopus . I: Vision Research 39:2841-2852, 1999.

Ronald D Cave: Glansborrar. National Geographic Sverige nr 2/2001. 
J W von Goethe: Zur Farbenlehre, 1810.
Ludwig Wittgenstein: Anmärkningar om färger. Thales, 1996.  
Helmer Lång: Mysteriet Rimbaud. Settern 1981.                                                                                                                                                                                             AkkeKumlien: Oljemåleriet. Material, metoder och mästare. Norstedts 1991.  
Hur ser färgerna ut? Forskning och Framsteg nr 1/1993.
Konstfack: Percival.
                                                                                                                                                                                         ColorMatters http://www.colormatters.com är en mycket bra sajt med aktuell forskning, forum och artiklar. Färg ur alla tänkbara synvinklar!  
Fabian Oefner, fotografen som specialiserat sig på färg och färgstoffer: http://www.tastiskt.se/foto/masterfotografen-av-farger-fabian-oefner/  Underbara bilder.
Juwelos ädelstenslexikon http://www.juwelo.se/adelstenslexikon/ är det bästa på svenska på nätet. Av särskilt intresse är avsnittet Ädelstenseffekter med många sublima färgfenomen namngivna och beskrivna. Omfångsrikt lexikon på engelska finns här: http://www.enchantedlearning.com/jewel/ .
 
pantone-448-cKuriosa: ”Världens fulaste färg” påstås vara Pantone 448 C, en avföringsliknande gråbrun nyans (bild t.v.) som visat sig ha viss avskräckande effekt använd på cigarettpaket i bl.a. Australien och Frankrike.
 


                                                                                                                                                                                                        N.B. Image copyrights courtesy unknown; any such claim will remove the pictures immediatly; most illustrations here however seems to be public domain. Below: wismut Chrystal.

 
 
wismut
 
                                                                                Wismutkristall.
 
 
Advertisements

3 comments on “Färgupplevelser

  1. Lee Konkol
    14 december, 2012

    I just want to mention I am all new to blogging and site-building and truly liked your web blog. Almost certainly I’m planning to bookmark your blog post . You actually have fantastic articles and reviews. Thanks for revealing your web-site.

    Gilla

  2. Pingback: Krönika #372. Autonom vänster är den enda vänstern. | Konst & Politik

Kommentera mera - här eller på Din egen blogg! Jag älskar diskussioner. Pingbacks uppskattas även. OBS! Endast inlägg på svenska.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Translate from Swedish to Your language

%d bloggare gillar detta: