Konst & Politik

Staffan Jacobson – författare, aktivist, konstkritiker & lundabo.

GRAFFITINS PIONJÄRER, del 3

MYSTERIET WILDSTYLE.

(Anm. Texten är en bearbetning av stycket med samma namn i Den Spraymålade Bilden, 1996. Den förkortade version som återfinns på sv.wikipedia får här utgöra en resumé. Illustrationer: Överst en skiss av Skize från slutet av 1980-talet, courtesy Skize, därunder ett nutida wildstyle-alfabet av Mad, courtesy Mad, och längst ner  ett wildstyle-alfabet av Stack Attackz 2007, courtesy Stack Attackz . S. Jacobson 2012.)

Resumé. Wildstyle är en textningsstil som anses vara graffitimåleriets mest originella bidrag till konsthistorien. Detta sätt att behandla bokstäverna på är så vitt man kan bedöma utan egentlig historisk förebild. Med Wildstyle menar man en ornamenterande, svårtydd textning som har en intensivt rytmisk och dynamisk effekt. Bokstäverna kan slingra sig in i varandra, en bokstav kan övergå i eller överlappa en annan, och ibland kan ett element i den ena bokstaven samtidigt utgöra ett element i den andra. “Pilarna” är typiska: de skjuter ut från bokstavskroppen och ger den riktning och spänst, och de utformas på målarens eget personliga sätt, så att den enes pil är helt annorlunda än den andres. Speciella snäva vinklar, klackar och knyckar på bokstävernas kortsidor hör till. Ett vanligt grepp är också att bokstäverna läggs mot varandra, till exempel varannan högerlutad och varannan vänsterlutad. Ingenting begränsar egentligen bokstavskroppens utseende utom helheten: bokstäverna skall passa ihop inbördes, och resultatet vara ”vilt” – därav namnet.Vem eller vilka som uppfann Wildstyle vet man inte. Wildstyle kan antingen ha en enskild, okänd upphovsman eller vara ett kollektivt verk. Tidpunkten är emellertid känd: den förekom inte i New York före 1977. Det går att förstå Wildstyle som en visualisering av hiphop-kulturens musik och dans: poängen med tekniken är att bokstäverna ska ”dansa”, vara individuella och ha ”fått en kropp”.

Under den första delen och fram till mitten av 1970-talet talade man om fyra distinkta stilar, uppkallade efter stadsdelar i New York. Därefter utbröt ett stilkrig, style wars, mellan en mängd individuella stilar, med Wildstyle  som segrare och med Straight letters som tvåa, något förenklat. Från denna tidpunkt, c:a 1977, tillhör de flesta graffitipiecen en av dessa två huvudgrupper.

Det finns många saker som bidrar till graffitimåleriets unicitet;
tunnelbanevagnarna, sprayfärgen, piecet och allkonstverket hip-hop är några av
dem. Men det mest originella bidraget till konsthistorien är ändå Wildstyle.
Detta sätt att behandla bokstäverna är så vitt man kan bedöma utan egentlig
förebild.

Med Wildstyle menar man alltså en ornamenterande, svårtydd textning
som har en intensivt rytmisk och dynamisk effekt. Bokstäverna kan slingra sig
in i varandra, en bokstav kan övergå i eller överlappa en annan, och ibland kan
ett element i den ena bokstaven samtidigt utgöra ett element i den andra.
“Pilarna” är typiska: de skjuter ut från bokstavskroppen och ger den riktning
och spänst, och de utformas på målarens eget personliga sätt, så att den enes pil
är helt annorlunda än den andres. Speciella snäva vinklar, klackar och knyckar
(seriffer) på bokstävernas kortsidor hör till. Ett vanligt grepp är också att bokstäverna läggs mot varandra: t.ex. varannan högerlutad och varannan vänsterlutad. Ingenting begränsar egentligen bokstavskroppens utseende utom helheten: bokstäverna skall passa ihop inbördes, och resultatet vara “vilt”.

Vem eller vilka som uppfann Wildstyle vet man inte. En av Castlemans sagesmän säger att: ”Det var nån kille som bodde långt uppe i Bronx. Han blev knäpp senare. Jag tror han är död nu”.  Detta är den ena versionen, van Gogh-versionen om man så vill. Den andra beskrivs av Stewart på följande sätt: ”Flera av dom (målarna) hävdar att dom uppfunnit Wildstyle, inkluderande Blade 1, Pel och  Phase II. ”

Tracy 169 var först med själva uttrycket och ledde 1974 en crew med detta
namn, men han uppfann inte stilen. Wildstyle kan antingen ha en enskild, okänd
upphovsman – eller vara ett kollektivt verk. Det rimligaste verkar vara att flera olika målare från Philadelphia och New York var och en bidragit med sina speciella impulser och att summan, det kreativa resultatet, blev större än de enskilda bidragen. Resultatet är inte statiskt utan mer att beskriva som en metod och en teknik. Den viktigaste inspirationen kom från andra graffitimålare, men tunnelbanepolisens motstånd var säkert också en sporre. Samhällsklimatet, segregationen, gängvåldet, breakdance och Africa Bambaatas första hiphopförsök ”Zulu Nation” borde också ha spelat roll. Influenser från hårdrockens estetik verkar inte kunna beläggas medan inflytandet från tecknade undergroundserier som Vaughn Bodés och Rick Griffins är säkerställt. Tidpunkten är åtminstone indirekt känd: Wildstyle förekom inte före 1977. Platsen är Manhattan och särskilt då South Bronx och Washington Heights.

Det finns en intressant tänkbar föregångare till Wildstyle, “tumble letters”, motställda bokstäver som överlappar varandra och “tumlar om” i bildfältet. Blade 1 säger sig enligt Stewart ha gjort de första bokstäverna av detta slag inom graffiti 1974. Wildstyle, liksom camouflage (Kase 2) har den viktiga egenskapen att den är svår att dechiffrera och därmed svår att kopiera, “bajta”. Bubbelbokstäver eller ”softies” (Phase 2) överges nu för mer intrikata former.

Chalfant/Cooper säger att “Det finns en press på honom (målaren) att göra sin stil mer komplex, delvis för att vidmakthålla sitt rykte som virtuos och delvis för att hindra andra målare att bajta (kopiera) eller stjäla hans stil.”

Att sammanfoga på varandra följande bokstäver (s.k. ligaturer) eller att göra en
fusion av två eller flera tecken för tankarna till handskrift, vilket också Johannes
Stahl påpekar i boken “An der Wand”. Inte minst i monogram och äldre
namnunderskrifter ser man dessa estetiska ansatser. Ändå är skönskrift,
kalligram, anfanger och annan västerländsk paleografisk konst vanligen trogen
själva tecknets grundform.

Men här (i Wildstyle) driver man såväl ligaturerna som bokstavsformen i sig långt utöver det sedvanliga. Fastän ett sådant bokstavstecken kan förefalla kryptiskt, är det ändå rationellt i sitt sammanhang. Man driver dess normala typografiska utseende till vad man skulle kunna kalla en målning av, ett porträtt av eller en pastisch på en bokstav. Man nöjer sig inte med att utsmycka den eller att utsmycka med den, genom linjespelet gör man den livlig och närmast levande.

Det går att förstå Wildstyle som en visualisering av hiphop-kulturens rapping, musik
och dans: bokstäverna dansar verkligen, de är individualiserade och har fått en
“kropp”, de hoppar, studsar, ålar sig, viftar, svettas och sparkar vildsint och
energiskt till våldsamt rytmiskt synkoperad musik. Funky!

Och trots detta förlorar inte den ena bokstaven kontakten med den andra, trots
detta försvinner inte deras ursprungliga fonetiska funktion och mening. Men till
denna mening har lagts en ny, endast för invigda.

SCHEMATISERING AV WILDSTYLE-FORMENS
KARAKTERISTIKA.

1. FORM.
1.1a Fusion.
Sammansmältning: Två eller flera tecken arbetas samman till ett eller lånar
element åt varandra.
1.1b Ligatur.
Sammanbindning: Tecknen förenas i en och samma linje.
1.2 Extension.
Bokstäverna får “utväxter” i form av pilar , klackar, knyckar, seriffer eller
“bars”.
1.3 Ornamentik.
Bokstävernas utskjutande delar eller extensioner flätas eller tvinnas
asymmetriskt in i varandra.
1.4 Snittning och fragmentering.
Bokstaven kan skäras upp i “skivor” eller sönderdelas på annat sätt.
2. UTPLACERING.
2.1 Motställd lutning.
Ibland förekommer det att man växelvis höger- respektive vänsterlutar
bokstäverna, s.k. “tumble letters”.
2.2 Överskärning.
En bokstav kan överlappa en annan, med eller utan slagskugga, och delvis
placeras framför eller bakom en annan bokstav.410
3. UTTRYCKANDE AV RYTM OCH RÖRELSE.
3.1 Vivacitet.
Gestaltning av dansande eller gestikulerande rörelser hos bokstäverna genom
t.ex. linjespel eller rörelsemarkeringar. Jmf även 1.3 och 2.1. För att underlätta
detta kan man dela upp bokstaven i “leder”: på ett “L” kan foten lyftas av och
läggas på igen fast högre upp på kroppen osv enligt “byggsatsprincipen”. Dessa
leder kan sedan svängas, böjas och förskjutas med oändliga
variationsmöjligheter.

Detta är några viktiga grafiska element av de som tillsammans bildar
“Wildstyle” och ger det särpräglade, “vilda” och enigmatiska intrycket. I målat
utförande tillkommer sedan färg, 3-D, outlines, designs och annat. Man kan använda
något eller några av de karakteristika vi nämnt ovan när man gör sin egen
modell. Det vanliga är att en writer har både en tag-stil, en throw-up-stil, en straight letters  och en wildstyle som bär hans personliga prägel. Wildstyle utvecklas vidare än i dag, ibland med digitala verktyg. Vad som sagts här gäller i första hand bokstäverna i målningen, den s.k. bokstavsbilden. De rent figurativa elementen som också ingår i ett fullt utvecklat Masterpiece har jag behandlat på annat håll.

 Litteratur
 Castleman, Craig: Getting Up. MIT 1982.
 Chalfant/Cooper: Subway Art. N.Y. 1984.
 Frigyes, Paul: Svensk skönskrift. Fischer, Sthlm 1993.
 Goldstein, Richard: This Thing Has Gotten Completely Out Of Hand. New York Magazine, March 26, 1974.
 Hager, Steven: Hip hop. S:t Martins Press, N.Y. 1984. 
 I.G.Times: Style Writing from the Underground. Stampa Alternativa 1996.
 Jacobson, Staffan: Den Spraymålade Bilden. Lunds Universitet 1996.
 Stewart, Jack: Subway Graffiti. New York University 1989.
 Stewart, Jack: Mass Transit Art. I: Coming from the Subway. Groninger Museum 1992.
 Stahl, Johannes (Hrsg.): An der Wand. Graffiti zwischen Anarchie und Galerie. DuMont,
 Köln 1989.
 Wildstyle. Fogtdals Konstlexikon del 16.
 Wildstyle. sv.wikipedia.org.
 Wildstyle. en.wikipedia.org.
 Film
 Ahearn, Charlie: Wild Style. 1983.http://youtu.be/VZ5vk-4pFTc
Tecknat intro av Zephyr; Lee & Lady Pink agerar. Filmen i sig är inte direkt bra (vilket däremot Henry Chalfant/Tony Silvers Stylewars är) http://youtu.be/0EW22LzSaJA
men man kan gott se den på Youtube av sentimentala skäl. Den animerade wildstylen alldeles i början är lite rolig och ger också en antydan om hur Zephyr tänker
när han skissar. "Konstverkets födelse" för att tala med Ragnar Josephson, kanske.

2 comments on “GRAFFITINS PIONJÄRER, del 3

  1. lista de emails
    27 augusti, 2012

    you write good articles, i will always be concerned about it. lista de emails lista de emails lista de emails lista de emails lista de emails

    Gilla

Kommentera mera - här eller på Din egen blogg! Jag älskar diskussioner. Pingbacks uppskattas även. OBS! Endast inlägg på svenska.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

Translate from Swedish to Your language

Follow Konst & Politik on WordPress.com
%d bloggare gillar detta: