Konst & Politik

Staffan Jacobson – författare, aktivist, konstkritiker & lundabo.

VEM VAR KILROY?

Vem var ‘Kilroy’?

Abstract in English.  The message “Kilroy was here” was spread from the USA to Europe during WW 2, adapted first by American soldiers crossing the Atlantic, later by average, anonymous people in all kinds of risky places. The original Kilroy was, as far as we know, James J. Kilroy from Halifax, Mass., (1902-1962) who worked for Bethlehem Steel Company, Fore River Ship Yard, in Quincy, Mass. as a ratesetter, inspecting tanks and other parts of warship under construction from Dec. 5, 1941. He used to leave this message written on the top of the tank with a yellow crayon to prove to his superiors that the job was finished. It seems that his habit spread as a gimmick from some of the 14.000 shipyard workers here as some entered the armed forces and then “Kilroy” went worldwide during the following decades. In this article are photografic evidence of the assumed authors of the Kilroy text and the Kilroy drawing seen together, probably for the first time. Another minor contribution of the author is the facsimile of the New York Times article of January 12,1947. The concept migrating graffiti is used, and other examples as Kyselak war hier from the ancient Austria-Hungary Monarchys capital Vienna and the Roman citizen Lucius are discussed in some length.

Mysteriet Kilroy har länge gäckat graffitiforskningen. Här presenteras en översikt, både vad gäller det anekdotiska materialet – myten om Kilroy ingår som en del i själva fenomenet, och av forskningsläget — i den mån det kan sägas att det finns ett sådant. Nytt för den graffitiintresserade torde vara bilderna på de två förmodade upphovsmännen, foton som kan hittas i olika källor men inte tidigare har redovisats tillsammans. Klippet ur The New York Times 12/1 1947 (nedan t.v.) har jag tidigare återgivit i International Dictionary of Aerosol Art, och det klippet har undertecknad  letat fram bland mikrofilmrullarna i Public Librarys läsesal i New York 1990.

Kilroy was here är en amerikansk graffitifras av ett slag som brukar betecknas som vandringsklotter”. Det betyder att i detta fall text och bild har traderats av en mängd sinsemellan okända personer, med början under tidigt 1940-tal, och ut över hela världen. Under andra världskriget började frasen dyka upp överallt där de amerikanska trupperna fanns. Det ritades ofta även en bild föreställande ett ansikte med lång näsa, två stora runda ögon med stora pupiller, som tittade fram över ett plank eller bara en linje som skulle representera ett plank. Inget mer kunde skönjas av denna figur, förutom att ibland syntes även fingrarna som höll fast i planket. Bilden av Kilroy är ganska allmänt känd, men dess ursprung är inte lika entydigt. 1946 hade det amerikanska transportorganet Transit Association ett radioprogram som hette Speak to America. I det programmet utlystes en tävling i ett försök att lösa mysteriet med Kilroys ursprung. Tävlingen resulterade i att man fann James J. Kilroy från Halifax, Massachusetts. Att just denna person och hans historia skulle vara ursprunget till fenomenet Kilroy was here, är det många som anser vara det mest troliga även idag.

James. J. Kilroy med den vagn som skänktes honom i belöning av Transit Association som hjälp till att inhysa den stora familjen. Vagnen byggdes ihop med Kilroys hus och blev lekrum för barnen. Kilroy själv syns högst upp till höger på bilden. Foto: courtesy http://www.kilroywashere.org

James J. Kilroy var en fartygsinspektör vid Fore River-varvet i Quincy, delstaten Massachusetts, USA. Det var hans ansvar att kontrollera alla nitare och se hur många nithål som de hade nitat i skrovet varje dag. För att undvika att räkna nitarna två gånger, åt oärliga nitare, och som ett bevis till chefen, så började han att markera det han hade räknat med texten ”Kilroy was here” på insidan av fartygsskrovet som byggdes. Han använde en väl synlig gul krita och på det viset så såg inspektörerna på de andra skiften vad han hade räknat och betalade inte nitarna för ett jobb de inte har utfört. I klippet från New York Times 1947 ovan återges efter en kort introduktion James J. Kilroys egen berättelse i brevet (förf.:s översättning).

”Den 5 december 1941 började jag arbeta för Betlehem Steel Company, Fore River Ship Yard i Quincy, Massachussets. Jag började mitt nya jobb med stor entusiasm och granskade noggrant varje insida och tank innan jag skrev kontrakt. Jag blev upprörd över att nästan varje nitare ville att jag skulle följa med honom ner i tanken och se över hans insats, och när jag förklarade att jag redan gjort det och inte hade tid att krypa runt där en gång till, anklagade han mig för att inte ha gjort mitt jobb. Det berörde mig illa med dessa beskyllningar, och en dag, när jag kom upp ur tankluckan, skrev jag ilsket med gul krita på tanklocket där arbetsledningen och alla andra kunde se det: ‘Kilroy was here’. Följande dag fick jag ett stort leende av en nitare som sa: ‘Jag ser att du har kollat mitt arbete’.—James J. Kilroy, Halifax, Mass.”

När väl fartyg som Lexington, Massachussets och Baltimore togs i bruk och transporterade amerikanska trupper ut i världen, en del av dem till Pearl Harbor, var denna fras redan ett mysterium. Att detta uttryck fanns just där på denna underliga plats, och dessutom att alla till sist hade sett den, byggde på mysteriet ännu mer. Det enda som de gemensamt kunde vara överens om var att Kilroy, vem det nu var, hade varit där först. Mer på skämt så började de amerikanska trupperna sprida ut graffiti var de än landsattes och ville visa att de redan varit där eller rättare sagt att Kilroy redan hade varit där. Vad än ursprunget är så blev Kilroy snabbt den amerikanska supersoldaten som alltid redan hade varit överallt dit trupper skickades. Utmaningen blev att placera denna lilla bild och fras på de mest otroliga platser som kunde tänkas. James J. Kilroy dog 1962, men hans son James Kilroy jr. minns fortfarande den oväntade världsberömmelse hans far råkade skaffa sig.

Trots den enorma utbredningen av Kilroy-fenomenet finns det inga konkreta bevis för när eller var det började, inte heller av vem eller i vilket land; USA, England eller Kanada. Texten ”Kilroy was here” och teckningen av Kilroy/Chad hade olika ursprung; teckningen var antagligen först. Någon gång under 40-talet möttes Chad och Kilroy, den amerikanska frasen över den engelska bilden, och blev ett par. I England har alltså själva bilden gått under namnet Chad, men med frasen Wot no…?. Den streckade linjen skulle fyllas i med vad det nu var som det var brist på för tillfället eller det som var ransonerat. Oxforduniversitets engelska uppslagsverk påstår att Chads ursprung är oklart, men att den brittiske tecknaren George Edward Chatterton (1917-2011) kan ha skapat den. Chatterton var serietecknare i det civila men tjänstgjorde under kriget i Royal Air Force, RAF.

Även om historien om James J. Kilroy är den mest troliga förklaringen till textens ursprung så finns möjligheten att denna fras förekom innan andra världskriget. Men även om Chad var populär i England, precis som Kilroy var i den amerikanska armén, så har ingen, förutom James J Kilroy, tillkännagivit sig som upphovsman, även om det fanns 26 soldater med namnet Kilroy under andra världskriget. Det fanns även en kanadensisk version känd som Clem, och i slutet av…

Kilroy gjorde texten, och tecknaren Chatterton, av allt att döma mannen på bröllopsfotot t.v. gjorde förmodligen bilden. Båda elementen ingick nu i ”Kilroy was here”-konceptet, och fördes vidare ut i världen tillsammans på 1940-talet, uppsnappade av tusentals amerikanska soldater i Europa och Stilla Havet och av andra anonyma personer.

…1960-talet en version i Los Angeles, Kalifornien, som gick under namnet Overby. I Australien kunde man hitta Foo.  I Sverige fanns vandringsklottret Brök på 70-talet, främst i Stockholm, och upphovsmannen ska ha varit serietecknaren Michael Grahn. Danmarks motsvarighet hette Örva. En variant som mer var gatukonst än graffiti men som ändå vandrade runt världen var Richard Hambletons ”The Shadow Man” på 1980-talet. I Ryssland kunde man läsa att ”Vasya was here” och i Polen ”Joseph Thatchuk was here”. En mycket tidig föregångare till Kilroy var Josef Kyselak från Wien (1795-1831) som skrev ”Kyselak war hier” över hela det dåvarande kejsardömet Österrike-Ungern, har professor Peter Kreuzer vid Münchener Stadtmuseum påpekat. ”King of the Empire”, tillägger han med en hänsyftning på nutida graffititerminologi. Kan detta vara vandringsklottrets yttersta ursprung? Graffitiforskningen har ännu inte det slutgiltiga svaret, men det är en plausibel tanke, även om Kyselaks klotter förmodligen inte spreds av andra än av honom själv. Det handlar i Kilroys fall om förmågan att skaffa sig efterföljare, liksom Taki 183 gjorde i 1970-talets Manhattan. Konstnären Carl-Fredrik Reutersvärd höll en föreläsning om Kilroy 1972 på Moderna Muséet där han såg fenomenet som en exponent för vad som helst som någon ville tillskriva det och en sorts hemlig hjältekostym vem som helst kunde ta av och på sig. Det äkta vandringsklottret bör alltså inte ha endast en utövare eller en lokalisering utan flera. Det saknas inte heller psykoanalytiska försök till förklaringar, som dock förefaller något obsoleta.

Om Kilroy var det första vandringsklottret så verkar jag var här-klottret vara mycket äldre. lucius pinxitDet allra äldsta skulle då kunna vara handavtrycken i grottkonsten, även om detta förblir en spekulation. Den romerske klottraren Lucius ristade i staden Pompeji någon gång före år 79 “Lucius Pinxit” vilket översatt från latinet betyder ”Lucius skrev detta.” Turistgraffiti är också en urgammal form som än idag kan anträffas vid berömda byggnader, platser och monument, det äldsta exemplet finns vid Sakkara-pyramiden i Egypten. Graffiti har förekommit i olika former under hela mänsklighetens historia.

Kilroy har också satt spår i populärkulturen, det har skrivits både poesi och musik och en hel komedi till hans ära, denna fluga eller craze som amerikanarna säger. Själva tävlingsmomentet, katt och råtta- eller följa-john-leken, återkommer i en annan form när Cornbread i Philadelphia och hans vänner i slutet av 1960-talet under inbördes tävlan gör de första tagsen med spritpenna och sprayfärg och därmed startar en helt ny subkultur, som i dag dekorerar fasader och tågsidor över hela världen med spraykonst.

Enligt författaren Robert Reisner antas Kilroy was here finnas markerat på toppen av Mount Everest, på Frihetsgudinnans fackla, på undersidan av Triumfbågen i Paris, på Marco Polo-bron i Kina, på hyddor i Polynesien, i Himalayas höjder, på en av George Washington-brons balkar i New York, i dammet på månen. Det senare är faktiskt inte helt otroligt, då både de amerikanska och ryska astronauternas hytter ofta hade klotter från alla rymdfarare. En annan anekdot berättar att man under inspektion efter atombombsprovet på Bikini-atollen fann ”Kilroy was here” på platsen, hur nu det kunnat vara möjligt. Men för Kilroy verkade allting möjligt.

Reisner berättar också att en herrtoalett blev installerad i samband med Potsdamkonferensen i juli 1945 för att användas exklusivt av Truman, Stalin och Churchill. Den första av dessa tre att använda denna facilitet var Stalin. När han återkom till de övriga så hörde en tolk honom säga: Vem är Kilroy? Hitler ska också, anekdotiskt, blivit nervös av Kilroys närvaro bakom linjerna, och misstänkte att texten var konspirativ.

James J. Kilroy och G. E. Chatterton kunde väl inte drömma om vad dom på var sitt håll satte igång med sina blygsamma små gimmickar – som nu är om inte konst- så i alla fall kulturhistoria.

Det kan också vara intressant att notera med vilken välvilja och humor som detta dåtida klotter betraktades. Inte ens det oanständiga toalettklottret verkar ha retat någon. I Sverige kunde SL uppmana allmänheten att ”klottra vidare” i debatten om Siri Derkerts utsmyckning av T-banan och de klottrade kommentarer — ”gästboken” som det kallades med ett småleende— som allmänheten bidrog med strax intill. Välviljan varade ända till 1973, då New York Times som först hyllat tågmålningarna på tunnelbanan bytte linje och började se den nya spraykonsten som ett kostsamt problem, samtidigt som (och troligen på grund av att) borgmästaren Garelik förklarade krig mot graffitin för att vinna politiska poäng i sin valkampanj. Omedelbart började saneringsbolag vädra en ny marknad, och på detta kom sedan polischefen Guilianos broken windows-teori med en aggressiv zero tolerance som metod. I mitten av 1980-talet spreds spraykonsten ut över hela världen, och tätt i hälarna kom också nolltoleransen. Först i våra dagar börjar synen på graffiti att normaliseras, och förklaringen kan vara dels att nolltoleransen alltid misslyckats, dels att avståndet till konstvärlden hela tiden minskar och att den bredare och mindre subkulturella gatukonsten har blivit allmänt uppskattad. Inte minst den anonyme engelsmannen Banksy har gjort en insats här.  Graffitikonsten som fenomen har kommit för att stanna och den har också visat sig kunna förändras efter omständigheterna utan att förlora sin själ.

Källor: Artiklar
Transit Association Ships a Street Car to Shelter Family of ‘Kilroy Was Here. The New York Times, Dec 24, 1946, p. 18. 
Who is Kilroy? The New York Times, Jan. 12, 1947, s. 30. (Den autentiske James J. Kilroy, Halifax, Mass., berättar sin egen historia.)
James J. Kilroy is dead; coined 'Kilroy was here’. The New York Times, Nov. 26, 1962, s.29.
Bosse Hansson: Kilroy was here : inspektören som alltid kom först. I: Sydsvenska Dagbladet 2003-10-11. 

Källor: Böcker
Robert Reisner: Graffiti. Two Thousand Years of Wall Writing. Cowles, N.Y. 1971.
RJ Walker: ”Kilroy was here;" a history of scribbling in ancient and modern times. Hobbies, 1968.
Clyde H. Ward, M.D.: Kilroy was Here—A Reflection of History in Some Language Fads. The Psychoanalytic Quarterly nr 31/1962.
Peter Kreuzer: Das Graffiti Lexikon. Wandkunst von A bis Z. Heyne,München 1986. 

Källor: On-line
Kilroy was here. The International Dictionary of Aerosol Art.
Webbplats om "Kilroy was here" http://www.kilroywashere.org
Kilroy. Historical Dictionary of the U.S. Army.
Kilroy was here. en.wikipedia.org
Kilroy was here. sv.wikipedia.org
Traditionell graffiti. sv.wikipedia.org
Graffiti från Pompeji.Konst & Politik.

 — Staffan Jacobson
Annonser

3 comments on “VEM VAR KILROY?

  1. Pingback: Årsrapport 2014 för Konst&Politik. | Konst & Politik

  2. Pingback: GRAFFITI FRÅN POMPEJI. | Konst & Politik

  3. Konst & Politik
    17 juni, 2016

    Hi and thanks for Your nice words, I appreciate that. Serious comments dealing with a specific subject in a blogpost will be published but unspecific messages, friendly or not so friendly, posted en masse and with almost identical content, will not be published and are considered spam. Welcome back!

    Gilla

Kommentera mera - här eller på Din egen blogg! Jag älskar diskussioner. Pingbacks uppskattas även. OBS! Endast inlägg på svenska.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 23 juni, 2012 by in * VEM VAR KILROY? and tagged , , , .

Translate from Swedish to Your language

%d bloggare gillar detta: